Ingenting.

Och jag ställer dig frågor, frågor som bär på svar som du inte vill ge mig, som jag kräver, som jag törstar efter. För svaren kan dra ner mig djupare, svaren kan visa mig att det finns svartare än svart.
Och jag är ensam, jag är fruktansvärt ensam, med 30 pers runt mig i en liten lägenhet är jag ensammare än någonsin förut. För det finns ingen som ser, ingen som skulle höra, ingen som vill något av det nyss nämnda. 
Och jag snurrar runt i ingentinget, jag letar fanatiskt efter något att hålla mig fast vid men ständigt kommer jag bara tillräckligt nära för att snudda.
Och Du är 3 år ifrån mig, eller kanske mer och jag är 10 år ifrån dig.   

Chaos.

Olyckan, kaoset, smyger sig alltid på en när man är som minst förberedd.
.. smyger sig alltid på när man äntligen böt ut det där låtsas léendet mot det som är äkta ända in till själen.
.. när man faktiskt vågar tänka de gyllende fem orden, allt kommer att lösa sig. när man faktiskt vågar tänka meningen, nu kommer allt faktiskt att bli bra, äntligen.
och vad står man kvar med när olyckan har rånat en på allt som var fint och äkta?..
..ingenting. där står man kvar utan kärlek, tillit och lycka. fickorna är nu tomma och de enda ord som man vågrar yttra är, nu kommer aldrig någonsin något att bli bra igen.
Jag önskar att jag kunde skriva att jag inte står där, att olyckan aldrig smög sig på mig, men det gjorde den, det gör den Alltid.  


..

jag vill bort. varenda sekund av varje minut av varje timme av varje dygn ber jag om att få försvinna nu. försvinna bort, börja om. försvinna bort ifrån sveket som skärde sönder mitt hjärta, som färgade min själ svart, bort ifrån vännerna som bara tar och tar utan en tanke på någon annan, bort ifrån att människan jag alltid litat på, jag alltid älskat, inte bryr sig om ifall jag överlever eller inte.
jag vill bort, jag måste bort.


.

jag är i ständig jakt efter det vackra.
det vackra kan vara ord, ögonblick.
men orden är fula och ögonblicken flyger förbi innan jag hinner känna dem.
och Vi dör inte ut, men saknaden börjar dö ut, behovet av att träffas dör ut.
det vackra är väldigt långt bort.. Vi är väldigt långt bort och Vi kunde inte bry oss mindre, Vi kan inte bry oss tillräckligt.

..

de där ögonen..
de säger mer än bara ord. och när du stadigt borrar in dem i mina ...

..

det känns som en vinst och en förlust varje gång jag går igenom nästan en hel dag utan att tänka på dig.
att inte längre ha dig i huvudet hela tiden känns helt underbart. samtidigt känns det tomt och läskigt, att ha dig i huvudet har innebärt att alltid ha dig nära, det har varit en trygghet, det har gjort ont och det har hjälpt mig, det har varit det värsta jag behövt släpa med mig och det har varit det som räddat mig..
det krävdes att jag uttrycke de i ord, delade med mig av orden till någon annan, för mig att inse att du är borta.
och det som gjorde ondast var inte att inse att du är borta utan att du aldrig egentligen varit här.


.

and all the roads we have to walk are winding,
and all the lights that lead the way are blinding.
maybe, you are going to be the one who saves me.
just nu känns det bara väldigt tomt och väldigt, väldigt.. ensamt.
och skratten är äkta, leendena är på riktigt, men jag kommer inte ifrån ensamheten.
den kommer alltid ikapp mig, förlamar mig, paralyserar mig.
men jag tänker fortsätta att gömma den så gott jag kan.
en dag kanske jag vaknar upp och inte längre känner dens andetag i min nacke.

runaway.tonight.

jag letar efter ord, vilka ord som helst..
men hur mycket jag än letar, hur många ställen jag än söker på så finns det inga ord kvar.
right now everything is turning blue..

details.details.details.

inatt dricker jag oavbrutna koppar té.
jag saknar regndroppars trygga slag mot fönstret nu.
jag saknar trygghet, jag saknar ett barns blindhet.
jag vill vara blind, det är så jobbigt att se varenda detalj.

open.every.door.

We walk through a world where nobody has been before.
Turn back the hands of time, open every door.


.

jag har så många tårar. så många klumpar i halsen.
de vill ut nu, de måste ut nu.
men jag kan inte, jag är för stark för att gråta, jag är alldeless för svag för att gråta. svagsvagsvag.
jag vill allt men mest vill jag ingenting.

älskade.

en dag kanske du ser som jag.
ser det jag alltid såg hos dig.
vad jag bryr mig om nu är att från samma säng,
lyssna på samma regn.
vad jag bryr mig om nu är att få ut dig ur skallen,
att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen.

the.morning.will.come.

allt är upp och ner, ut och in.
eller är det?
jag vet varken vad som är upp, ner, in eller ut.
men jag har inget behov av att veta det heller.
upp får bli ner, in får bli ut. bakochfram kanske är rättvänt?

blankt.

i'm gonna ride this plane out of your life again. i wish that i could stay.
more than this i wish, you could've seen my face, in backseats staring out the window
jag hade valt att stanna, det var så uppenbart, jag hade redan bestämt mig, jag tänkte stanna.
sagan hade tagit slut, och jag hade vaknat varje morgon, jag hade somnat varje kväll, med drömmen om att den inte hade nått sitt slut, att den inte nått sin sista sida, men sagan hade tagit slut.
i wish that i could've staid.
på slutet av den sista sidan stod dock något med små bokstäver, en mening, en mening som skulle komma att skaka om hela sagan, fortsättning följer.. boken hade nått sitt slut, men sagan hade en fortsättning.
och jag valde att fortsätta läsa, för jag var så fast, jag ville läsa oavbrutet, ville läsa alla böcker i sagoserien, jag ville kunna alla sidor, alla rader utantill.
i'll do anything for you, kill anyone for you.
men sidorna var tomma, flera 100-tals sidor var blanka.


...

haha. stor sanning.
jag behöver det.
jag har blivit rastlös.
jag behöver, nu. nununu...
och du säger att du aldrig ska ge mig det.
och jag svarar att jag kommer bara att leta efter det hos någon annan,
hitta någon som kan ge mig det, som kommer ge mig det.
du svarar inte.

detta.fält.måste.fyllas.i

if i could just see you this darkness would turn to light.
and i will walk on water, and you will catch me if i fall.
and i will get lost into your eyes, and everything will be alright.
jag vill skrika att jag älskar dig, att jag fortfarande älskar dig, att inget får hända dig.
men jag kan inte, för skriker jag att jag älskar dig måste jag sluta använda min röst till att skrika att jag älskar någon annan. och jag vet inte.. jag vet inte vem som ska få min röst...
så jag använder den inte alls..

norden.on.fire

det kan kännas trist, deprimerande och fullkomligt värdelöst så fort man ser ut genom fönstret och ser den en-meter-höga snön som täcker stockholms (eller kanske bara tullinges?) gator.
därför låter jag mina persienner vara nerdragna och sätter på immortal på högsta volym.
i mitt rum är livet inte så iskallt.

norden.on.fire

det kan kännas trist, deprimerande och fullkomligt värdelöst så fort man ser ut genom fönstret och ser den en-meter-höga snön som täcker stockholms (eller kanske bara tullinges?) gator.
därför låter jag mina persienner vara nerdragna och sätter på immortal på högsta volym.
i mitt rum är livet inte så iskallt.

flygplansfläkt.

ibland finner jag mig själv springandes bort ifrån verkligheten.
jag springer mot något som inte ens existerar.
jag finner mig sökandes efter lyckan.
jag söker efter något jag inte vet vad det är, för vad är definitionen av lycka?
jag har inget svar.
jag vet inte hur lycka ser ut, smakar, luktar eller känns.
idag vill jag stanna upp i varje ögonblick, känna varje andetag, varje känsla ska kännas med hela själen.

....

längtan.
längtan långt bort.
bort från skola, oro, ångest och vinter.
längtan till något nytt, något nytt som är något gammalt.
längtan till att det ska komma en tid lika fridfull och vackert ångestfylld.
you were all i had.

Tidigare inlägg
RSS 2.0