jag hatar förbjudna tankar. sånnadära som man går runt och tänker på hela tiden, och så tänker man eller iaf jag 'nej sluta tänk på det dära, tänk på något annat' och så tänker man  på något annat i kanske några sekunder eller ngn minut och sen är man tillbaka igen. vad gör man med dessa tankar? och vad gör man med alla ord som betyder så mycket, som man vill berätta men aldrig får tillfälle till att göra? är det meningen att man ska bära runt på dom? och hur ska man klara av det? think i'll just fall to pieces, if i don't find something else to do. så det ska jag. find'a something else to do asså. det blir bra. fick btw feta skällen av Inga idag för att ja vägra va me på skolfotot, töntigt av mig? ja. värt det? ja. så fuck it, haha hon skulle ringa hem t min mama. men ja menar vafan ska hon göra åt de? inget. hahahaha.