kan inte..

varför känns det som om jag måste välja?
allt har varit så lätt innan. bara en en EN person.
bara en person har fastnat i mitt hjärta, varit i min hjärna 24/7.
nu är ni två. och jag vet inte ens varför..
gah. och aldrig skulle jag säga till dig, hur ofta du faktiskt är en del av mig.
en del av min hjärna (hjärta?) nej inte hjärta.
men du finns i tankarna hela tiden. det är inte.. okej.
fan också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback