on my own.

vet inte vad jag ska tänka eller säga längre.
vill förklara något jag själv inte förstår.
vill inte säga det jag inte vet hur jag ska säga fel.
vill inte säga något som gör dig lycklig och sedan inse att det inte är sant.
hela sommaren har nästan gått, och det vi lovade har vi än en gång brutit.
om denna sommar gett mig något så lär det vara det att jag insett att jag klarar mig själv,
jag behöver inte någon annan för att överleva, jag är .. självständig?
ja, åtminstonde mer självständig än jag varit någonsin förut. det känns.. sjukt bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback