det går inte att riktigt ta på smärtan den här gången.
det är så mycket, det är för mig så overkligt och ofattbart.
att de alltid varit så ofattbart har ju lett till att det är just det fortfarande.
det går inte riktigt att fånga känslan, döpa den eller försöka förklara den just den här gången.
och allt jag kan säga är att lugnet före stormen är det finaste jag kommer få.