jag saknar att bli saknad.
jag saknar att bli älskad, iallafall att få höra det.
jag saknar att veta att någon tänker på mig ibland.
men vissa saker får man offra, nästa gång jag blir saknad, älskad och tänkt på hoppas jag att jag slipper all skit som har hört till allt det fina i över ett halvår.
men även fast jag försöker visa mig så stark både inför andra men mest inför mig själv så tar saknaden ofta över och i dessa ögonblick vill jag tillbaks till kärleken, bråken, tårarna, närheten och avståndet.
imorgon är en ny dag, imorgon när jag öppnar ögonen ska inte saknaden irritera dem.