vad.du.vill.

när ensamheten biter sig fast.
när den sitter där den sitter och förökar sig så att ensamheten är allt jag kan känna.
jag önskar det fanns något jag kunde ha, någon jag kunde ha som plåster på såren, någon som fanns där - alltid.
och jag tror att du känner på dig när jag inte mår bra, för då håller du dig borta.
och jag tror att egentligen är det så att när du är borta mår jag inte bra men det är lättare att skylla på något.
och vintern kom. och jag är rädd. jag är fullkomligt livrädd. ensamma vintrar då du vart borta, de sitter kvar.
de finns alltid kvar, där inne.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback