ibland vet jag inte vad jag ska tycka om saker. vad jag ska känna. mitt hjärta är förstort. eller kanske för litet. ibland bryr jag mig för mycket och ibland för lite. kan liksom inte hamna någonstans i mitten utan det ska alltid vara allt eller inget. svart eller vitt. men försöker se vitt så ofta som möjligt, för mycket är bra samtidigt som mycket är dåligt. försöker att få det som är bra att väga mer än det dåliga. och ofta gör de det men samtidigt så behövs det bara lite för att få det dåliga att rinna över. men jag ger fan inte upp. med detta inlägg ville jag bara säga förlåt, jag vet att jag är krånglig men det blir bättre med tiden. och tack för att Du aldrig gav upp även fast jag vet att du inte läser detta. glad alla hjärtans dag föresten.