kentuckyfriedcock

har så mycket att tänka på. alldeless för mycket.
helt plötsligt, vi som alltid varit så nära trots avstånd,
helt plötsligt så är du så långt bort. det är inte längre du som fyller mina tankar.
och jag skäms för mycket för att jag skulle kunna erkänna det..
att en människa kan ändra så mycket..
och jag måste säga något, men hur fan gör man det?
hur fan berättar man för en människa att den inte längre betyder lika mycket? det går ju inte..
fan det går inte..

efter ett tag slutar man vänta.
man slutar vänta på det man väntat på så länge.
man slutar vänta på det där smst som aldrig kommer,
man slutar vänta på det där namnet som aldrig kommer upp på skärmen.
man slutar vänta på att personen kommer komma med lyckan.
man börjar försöka skaffa lycka på andra håll,
man börjar bryta sig ut ur sitt beroende för personen,
man börjar hitta personer som fyller ut hålet,
man börjar inse att man inte behöver någon annan för att leva.
jag har börjat sluta vänta även fast jag lovade att aldrig göra det.
men just nu kan inte jag rädda oss, jag kan inte vänta på dig längre.

tack för bloggdesignen johannakjerner.blogg.se <3

så snygg. så snygg. så jävla snygg.
jag dör. det är fan inte okej.. sluta.
nejnejnej, det ska inte vara såhär. du ska vara du.
nu blev du snygg-du. gah.

ever since I was eight or nine I've been standing on the shoreline.
always waiting on something lasting.
min nya låt tror jag. nej jag gillar inte broder daniel eller musik som deras.
men texten säger mig något, den träffar mig djupt in i själen.
loose your hunger, you loose your way, you get confused and you fade away.
låten kommer alltid påminna mig om sömnlösa nätter,
sms som dragit ner mig i ledsenhet och sms som räddat mig.
ett tomt rum, ett grått-stort-stearin-ljus, en mobil, ett skrivblock, te och tankar.
I'm not the girl I used to be, this town has got the youth of me.
all eyes turn hollow from the work of sorrow.
oh this town kills you when you are young.

du får mig att tänka...
tankar jag inte kan tänka, tankar jag inte ska tänka, tankar jag inte får tänka.
stop messing with my head.. seriöst.
och förlåt b...  förlåt för allt jag tänker och inte berättar..
det är så jävla fel..

jag vill göra gott. alltså något gott för världen.
blev så deprimerad av programmet igår.. 'pga brist av personal så tvingas många äldre dö helt ensamma'.
fyfan. kan man bli volontär kanske? garva ihjäl er åt mig, men det är något jag vill.
men mest av allt vill jag till Dig. vill åka till dig, hålla om dig, och säga att allt blir bra, finnas för dig -med dig, endast dig.
för jag har lovat, och du har lovat - tillsammans klarar vi all skit.

- sovit kanske 2-3 timmar sammanlagt inatt
- inte duschat och tvättat håret sen torsdags
- ont i hela svanken och ända ner till bakbenen.
och idag ska jag måla hela dagen. snacka om att inte ligga på topp..

drömmer mig bort..
drömmer mig bort till en tid då du och jag får finnas..
.. en tid då jag får finnas på det sätt jag själv väljer.
en tid då jag får göra min kropp och min själ till Min.
en tid då jag slipper tvingas försöka vara en avbild av den person ni vill att jag ska vara.
om ni bara visste vem jag egentligen är.. men det kommer komma en tid då ni kommer få veta.
och ni kommer få hata det hur mycket ni vill, för jag kommer att vara jag.

renovera rummet = renovera mig själv ?

och varför du känner att du behöver ljuga för mig kan jag verkligen inte förstå.
men nej, jag kan inte säga något för du är för svag..
och nej, jag kan inte bygga upp dig för jag vet att det är jag som kommer behöva riva ner dig igen..

jag har tagit det beslut jag så länge varit för rädd för att ta.
jag har tagit beslutet och gjort det jag bestämt mig för.
nu gäller det bara att vara tillräckligt stark.. att inte ångra sig..
vad som händer väntar att se..

F. du är så jävla brabrabra.
tack för att du finns, för att du får mig att tänka på annat, för att du är du.
<3

missy higgins - where I stood.
är det uppenbart att jag är ledsen? ha..
mitt hjärta kämpar emot min hjärna.. de vill två helt olika saker..
men vilket som vill vad kan jag inte säga.. pendlar bland de olika känslorna som förgiftar min kropp och sinne..
kan du inte bara säga det jag vill höra? men vad vill jag egentligen höra?..
det kan inte vara möjligt att det ska vara såhär svårt..

I wanna be like you sunshine, I wanna be like you rain.

nu är jag redo. nu är mitt psyke och min hjärna redo för att åka bort en vecka.
jag erkänner, jag hade ångest där ett tag.
för jag har tänkt att jag ska bort från sverige och alla problem och hinna tänka igenom allt.
och jag som redan tänker för mycket här hemma ska alltså tänka mer?
men det känns bra nu, att slippa tänka på det jag var så rädd för.
jag vet fortfarande inte om det är så som Du säger, men jag litar på dig, och du räddade min semester lite.. tack b.
så nu ska jag alltså iväg, eller inte nu, men imorgon, och jag ska tänka på allt och inget.
och jag Ska må bra hela veckan, ingen ledsenhet osv, bara lugnlugnlugn.
kanske kommer jag hem som en helare och mer välmående-hela-tiden människa?
njae.. nu låter det som om jag ska på en religiös resa till asien eller något istället för en vecka till spanien. hehe..
c ya allihopp.

jag borde börja packa.. men jag och ordet borde och dess innebörd har aldrig gått ihop..
istället sitter jag och tänker..
har ni någon gång haft tre helt olika känslor i er som är så starka samtidigt?
tre känslor som är varandras motsatser? som jobbar emot varandra.
det har jag.

mitt motto i livet har alltid varit; förvänta aldrig dig det bästa, så blir du aldrig heller besviken.
men nu är min tanke; om man slutar förvänta sig det bästa slutar man då bli riktigt nöjd när det väl händer?
och att vara någonstans emellan att förvänta sig det bästa och inte förvänta sig något alls verkar ju vara omöjligt.

idag ska jag ta tag i allt. berätta exakt hur jag känner osv. idag ska jag, idag måste jag.