mitt motto i livet har alltid varit; förvänta aldrig dig det bästa, så blir du aldrig heller besviken.
men nu är min tanke; om man slutar förvänta sig det bästa slutar man då bli riktigt nöjd när det väl händer?
och att vara någonstans emellan att förvänta sig det bästa och inte förvänta sig något alls verkar ju vara omöjligt.