det är egentligen otroligt hur mycket vissa folks sätt att vara irriterar mig.
hur orkar ni med er själva?
jag förstår inte hur vissa alltid ska sätta in folk i grupper,
som att man måste vara någonting speciellt. jag kan inte vara bara jag
utan ni måste sätta in mig i ett fack, i en grupp i en pyramid där ni sitter högst..
och sen blir jag så trött på 'gulliga' människor i vilkas ögon det bara lyser ut falskhet.
är det bara jag som ser? är det bara jag som blir så trött på allas 'gumman, sötnos, vännen blablabla'
ord som kanske en gång faktiskt betydde något har blivit bara ord som vilka som helst..
men varför skapades egentligen dessa ord, som vi flesta insett inte finns.
ord som alltid, perfekt, förevigt.
ingenting, absolut ingenting varar förevigt. ändå kastar vi ur oss dessa ord.
är det då konstigt att man börjar tvivla när någon säger 'kommer alltid älska dig'?