Olyckan, kaoset, smyger sig alltid på en när man är som minst förberedd.
.. smyger sig alltid på när man äntligen böt ut det där låtsas léendet mot det som är äkta ända in till själen.
.. när man faktiskt vågar tänka de gyllende fem orden, allt kommer att lösa sig. när man faktiskt vågar tänka meningen, nu kommer allt faktiskt att bli bra, äntligen.
och vad står man kvar med när olyckan har rånat en på allt som var fint och äkta?..
..ingenting. där står man kvar utan kärlek, tillit och lycka. fickorna är nu tomma och de enda ord som man vågrar yttra är, nu kommer aldrig någonsin något att bli bra igen.
Jag önskar att jag kunde skriva att jag inte står där, att olyckan aldrig smög sig på mig, men det gjorde den, det gör den Alltid.