tillåt mig skratta (eller kanske spy?) åt detta underliga fenomen; tv-reklam.
reklamen om analklåda, hemorojjder och analsprickor (what the...?) fångade mitt intresse speciellt då de hade valt att i slutfinishen lägga in ett stort, fint, trevligt ljug. i slutet kan man nämligen se en kvinna som precis varit inne på apoteket och köpt en rumpsalva? och bär denna i en plastficka då hennes blick möter en mans ögon och sedan kollar ner mot (ja, det är ju en rumpsalva så..) rumpsalvan och ler ett kärleksfullt leende mot denna och sedan mot mannen. nu ställer jag mig därför 3 frågor.
1. varför skulle någon välja att ha en analsalva i en plastficka?
2. varför stannar kvinnan och ler emot salvan i fråga och sedan mannen, är hon stolt eller bara allmänt efterbliven?
3. människan som konstruerade slutet, skulle den själv göra så som kvinnan i reklamen eller vad fick den ens idén ifrån?